Jag får se över...
...mitt kontaktnät, okej, jag kan förstå att det kan vara svårt att få med folk på en bilresa genom Europa, men att varken lyckas med detta eller att få någon man känner komma på Valborgsfirandet där man själv sjunger... då har man någonstans misslyckats. Jag menar inte att på något sätt klandra de vänner jag har, ni är underbara, men jag har ju misslyckats endera med att övertyga de släktingar/vänner jag tillfrågade och/eller att ha goda kontakter med tillräckligt många människor så att åtminstone någon hade kunnat komma.
Sedan inser jag (och har så gjort ett bra tag nu) att allt detta beror allena på mig, jag är lite halvnördig, kan vara ganska jobbig när jag pratar så att man oftast inte orkart lyssna på mig. Jag är dock optimist, jag ska bli bättre, jag ska försöka och försöka tills jag kanske en dag lyckas vara såsom andra vill att jag ska vara!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Alltså, jag måste ju säga det här. Jag köper att du inte menar att klandra oss, men i verkligheten framstår det hela som om du försöker skuldbelägga oss kompisar ifall vi inte kunde ställa upp vid ett tillfälle då du hade hoppats på det. Så är det ibland. Jag själv försöker ställa upp när det går, men ibland har jag inte tid, ork eller möjlighet, helt enkelt. Det behöver inte betyda att jag undviker dig.
Skicka en kommentar