När nöden är som störst...
...är hjälpen som närmast, det sägs vara så, jag tror på det, jag måste tro på det! Just nu behövs det nämnligen, det känns alltså lite tungt just nu, ska hasta iväg till jobbet nu så jag hinner inte förklara närmare, ikväll kan jag berätta mer och samtidigt avslöja om hjälpen är som närmast nu eller om den håller sig borta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag hoppas att allting blir till det bättre och efter regn kommer solsken heter det ju.
Hej Bubblan!
Tack för dina kommentarer! Ja, det löste sig ju, utan att något bra hände utan hjälpen kom inifrån, vilket känns bra, nu vet jag ju att jag inte är beroende av yttre omständigheter för att kunna känna tillfredställelse! Vet du... nog för att jag respekterar att du är och kanske vill vara anonym, men vill du så får du gärna slänga mig ett mail vid något tillfälle, du kanske har en blogg själv?
Skicka en kommentar