Norgeblogg

Nu står bilen precis på gränsen mellan Sverige och Norge, har ätit lunch och memorerat motormännens resetips för N. Over and outorge. Lite läskigt, dyrt, dryga trafikpoliser, förbud mot det mesta... vet inte om jag verkligen vågar åka in i denna "sista onmedtagen kyckling med potatissallad, billigare, men tveksamt om det var mysigare. Svenska nätet funkar här, men jag vet inte om jag har lust att koppla upp mig genom 3's norska gästnät, kan bli dyrt, antingen "lånar" jag ett trådlöst nät, eller så blir det ingen blogg ikväll. Passade just på att ha ett litet videosamtal via bärbara + mobil med en kompis på MSN, funkade kanon, lite ryckigt, men koolt som f@n! Jag har bestämt mig för att tänka positivt nu, det är semester, det är trevliga norskor som gäller, inte tjuriga norska trafikpoliser - håller jag bara ryggen fri så... jag har med mig lite mer vin in i landet än vad som är tillåtet, men annars så är det nog lugnt. Läser ni detta idag så kan ni väl hålla tumarna för att jag: 1) hittar en norsk uttagsautomat som grejar maestrokort eller 2) att någon vänlig norrbagge till campingplatsvakt accepterar 150 svenska... vi märker, annars så är det lagligt att övernatta i bilen i detta land där just nu bara mina knän befinner sig i ca. 2 minuter till. Over and out!

Förmiddagsblogg från Hede

Har försökt att hitta ett trådlöst nätverk, men vid OKQ8-macken i Hede är det nog ganska svårt, det får bli till att surfa från mobilen, det är okej det med, hyfsad bredbandshastighet och gratis så länge jag håller mig under 1 GB, vilket jag nog ska klara av under semestern. Ska iväg till Funäsdalen nu för att äta lite lunch och skriva lunchlogg, hörs om ett par timar med andra ord, ska ta lite fina bilder också, ni anar inte hur mysigt det är att glida fram längs vägarna här i Norrland i 90, det är liksom, går inte att beskriva, det är ingen upplevelse, det är en känsla. Miljön, ja, under resten av året och förhoppningsvis livet ska jag vara miljövänlig, men detta är min bilsemester i Sverige, jag gör den nu - en gång i livet, den är inte diskutabel, den ska göras! Frågor på det?

Mitt 100'ade inlägg skrivs när jag är lagommycket på kenelen från Sveg hos en gammal kursare, har kört bil i 7 timmar för att komma till den här hålan, bra start på semestern, har tömt en halv flaska 50%ig vodka, kolat på gamla Bruce Lee-filmer och snackat skit och gamla minnen. Imorgon ska vi göra stan här osäker, sedan bär det av mot Norge, söderut ot Strömstad för att slutligen hamna i Göteborg är det tänkt, min bärbar agör sitt jobb över förväntan! Idag passerade jag "Kårböle" och Växsjö(Nära Bolln's) på min resa upp mot Sveg, samtidigt somj jag hörde en radioföljetong om utomjordingar på P1 - en klart faschierande bilresa, det bästa 'r att det mest spektakulära lär återstå! Mer om detta kommer - lovar, nbu på semestern har jag all tid i världen att blogga!

Fortsättningen på Marathon...

På söndagen var jag och Andreas nere vid båten hela dagen, idag (måndag) gick jag upp klockan 05,00 efter 4 timmars sömn för att jobba, efter sju timmars arebete begav jag mig till Skeppsholmen för att sjunga med kören, via matinhandling, slipsinköp och genrep... har hållit igång idag på ett par Red Bull. På fredag börjar min semester, hur mycket som helst måste fixas innan dess, Marathon fortsätter, MEN på fredag när jag sticker iväg - då ska jag återhämta mig ett par veckor, det ska bli sååå förb... skönt!

Tack för alla kommentarer med gratulationer, jag ska återgälda er alla från min bärbara från ett tält någonstans i Sverige så fort semestern har börjat, tills dess må bäst!

Stockholm Marathon

Innan starten så tjatade sig speakern trött om att varna alla för den extrema värmen, när jag gick till sjuktältet för att fråga lite om riskerna så höll tanten där nästan på att ta min nummerlapp bara för att jag frågade - insåg då att jag kanske inte skulle säga att i år skulle jag kuta på under 4 timmar på mycket lite träning för att vinna ett vad, då hade jag nog inte fått springa. 28 grader i skuggan var det (som jag förstod det), varmt och härligt, personligen föredrar jag det framför tråkväder, man blir positiv av vackert väder, viljan är 80% av en Marathonprestation.

Jag lyckas aldrig göra mig bra på bild...

Detta år var det "finsk invasion" enligt vad jag hörde så var 1/3 av löparna finländare,

önskade att det skulle vara många fransmän och tyskar, de brukar vara roliga och trevliga, men det kanske är dags att kasta fördomarna åt sidan, det finns trevliga och otrevliga människor i alla länder, jag träffade ett par trevliga finländare utmed banan som jag diskuterade Fairtrade och lite annat med.

Loppet VAR varmt, i början kände jag hur jag hade alldeles för lite vätska i kroppen, dessutom så kändes det som om hjärtslagen gav ett kraftigt eko uppe i huvudet - vet inte om jag blev orolig, lite kanske, nåja, det löste jag vid de två första vätskekontrollerna, sedan flöt loppet på, höll koll på tiderna och såg hela tiden till att vara 10 minuter före tiden som skulle ge mig en tid på fyra timmar, efter 30 kilometer började jag tappa, långsammare och långsammare gick det... funderade på attt unna mig att gå lite när jag kom upp till stadshuset på andra varvet, ångrade mig och bestämde mig för krönet på Fleminggatan, ångrade mig igen och gav mig f*n på att denna gång springa hela loppet, det var nog tur det, för att när jag gick i mål stod klockan på 3,55! Ni som hängt med i denna blogg vet vad denna tid innebär för min ekonomi.

Vill inte skryta nu eller så, men det senaste halvåret har jag sprungit ett enmilspass och kanske typ... 8-10 5-kilometerspass, bara så att ni vet. Och ja, jag var HÖGST osäker på om jag skulle greja en tid på under fyra timmar idag!

Idag gör det ont lite överallt, trötta stela muskler, huvudvärk samt två lilltånaglar som är så förstörda att de kommer att trilla loss inom en vecka eller så, jag besparar er bilderna på detta.

Släpp fångarne loss!

Ärligt talat tror jag nästan att paris behöver ett långt och förtroligt samtal med tage danielsson bättre än att sitta på kåken... Vi skulle nog alla ha nytta av att vara vän med någon som tage... Saknar dig, just i dessa dagar behövs du!

Föredraget...

...kunde knappast ha börjat sämre, Hade tre filmklipp i föredraget - viktiga sådana: start (smakfull och rolig), "mittbudskap" (eggande och engagerande) och det VIKTIGA slutet (vackert, symboliskt, pedagogiskt och rörande). Mina filmer kunde inte spela på datorn som skulle köra pp-presentationen, de fem toppcheferna inom logistik skrivade på sig, jag tänkte att "nu ballar jag ur"... jobbigt... jag ballade inte ur, blev inte röd, jag låtsades som att jag tog det med en axelryckning, förklarade vad jag ville få sagt med varje film och körde föredraget enligt plan. Jag fick bra och relevanta frågor som jag svarade på mycket sakligt, där jag lade in små humoristiska poänger fick jag omedelbart gensvar med tysta skrattsalvor bland åhörarna, mina genomtänkta "oneliners" fick bestämda, tysta nickar i medgivande bland åhörarna, mycket kallprat som jag resolut och underhållande fyllde i med hjälp av min kunskap och min förmåga att tala på ett underhållande sätt. Föredraget drog 22 minuter över tiden (chefernas lunch) - ingen bröt, hungriga magar ställde inga fler frågor och föredragets frågestund dog naturligt. Platschefen ställer gärna upp som referens om jag vill hålla föredrag på huvudkontoret, regionchefen kallade mitt föredrag för: "lysande föredragning, både innehållsmässigt och som presentation. Ditt engagemang syns verkligen" det tolkar jag som bra, nu ska jag bara använda min skatteåterbäring till att köpa en bärbar så jag vet att mina filmer alltid spelar...

Super: Spetsad jordgubbsshake: mycket rom, massor med grädde, rejält med Ben & Jerrys, jordgubbar, mjölk, socker... that's it! Prova när du får, du lär inte bli besviken, i England har de Rättvisemärkt rom, dags för lite privatimport...

Imorgon är det röj i Täby centrum när jag ska svara på frågor om Rättvisemäkt på scen och hålla vår fana högt i övrigt, sedan blir det röj på Kvarnen, jag har att fira, jag tänker INTE nöja mig med 3/4 denna gång! Kunken: Kvarnen är oslagbart! hade varit ute typ... 50 gånger innan - inte ens i närheten, av 5 gånger på Kvarnen har det varit hårsmån ifrån 4...

Utekväll

Ikväll gick jag ut, är klar med planerna för föredraget, måste bara öva in hur jag ska säga saker, sedan så...

Inför utgåendet så rakade jag mig, nya skarpa blad, så otroligt skönt jämfört med gamla, uttjänta, det var som att skära i smör! Len och fin om hakan tog jag mig en rejält spetsad jordgubbsmilkshake, sedan drog jag till Kvarnen... tog det coolt större delen av kvällen, ändå så verkade ett par stycken trevliga damer... nåja, som ni vet så... 3/4 + 1/4 = 0!!! Värdelöst, men jag har ju projekt, tur det - just nu...

Sleep tight allez...

Projekt - massor med projekt...

Okej, jag har ett antal viktigare projekt på gång just nu:

1) Ett ständigt pågående projekt, jag måste kämpa intensivt med: mamma, jag märker att hon gör framsteg! Dessa måste stimuleras, ta mig ännu mer tid för aktiviteter med henne och komma på bra saker som hon kan göra, kräver fantasi, inspiration och tid!
2) Min karriär, ett par veckor kvar till ett föredrag som kan vara en mycket viktig punkt i min strävan att i framtiden kunna syssla med något roligare än lager, jag har kommit en bit, men en del återstår, bl.a. arbete på Poweroint-presentationen, viss slipning av upplägget (även om detta i princip är klart) samt en del "kosmetika" för att göra själva anförandet bra.
3) Stockholm Marathon, under fyra timmar gäller, både pengar och ära står på spel! Fördelen med denna träning är att den inte tar något från de övriga projekten, snarare ger den, man får mer ork, självkänsla och inspiration!
4) En skrivelse, denna skrivelse kan komma att påverka min ekonomi ganska påtagligt, denna skrivelse måste vara perfekt, den måste slipas intill fullkomlig perfektion!
5) Konserten med kören, en massa stycken måste nötas in, detta kräver förutom sångövningar även en del arbete framför datorn då jag tar hjälp av denna för att lära mig musiken.

Så att nu vet ni - bloggen tar jag mig tid för... ibland... nu måste jag fortsätta med projekten!

Hjältar och milkshakes

Jag har för mig att det har diskuterats en del om vilka tecknade hjältar man har, tänkte lite idag på saken och kom fram till att "Butters" i "South park" är min hjälte, han är godhjärtad och naiv, ser mesig ut, men är modig som få, vid eventuella orätter (särskilt mot andra) sätter han bestämt ner foten! Han slutar aldrig att tro på liv, kärlek eller det goda, en alldeles underbart söt nyfikenhet på livet och en uppriktighet som saknar motstycke. Utöver detta är han coolm, det kan alla trugande South parkfans därute intyga!

Kan vidare tala om att min "Hugin Sambucus" gör riktigt grymma milkshakes!

Marathon

Marathonblogg blir det idag, i torsdags kom detaljerna kring det praktiska, var jag hämtar ut min nummerlapp mm. Nu lite tankar kring detta:

Mitt vad med en annan bloggare gäller alltså att jag ska springa på under fyra timmar, jag har länge tänkt att jag är ganska körd, jag har nämnligen knappt tränat. Nåväl, i torsdags kutade jag 5,2 kilometer på drygt 23 minuter, samma tempo genom hela loppet ger en tid på lite över tre timmar! Visst, 4,2 mil är längre än fem kilometer, men märk väl: jag har inte tränat någonting ännu, nu har jag en månad på mig att vänja min afossingar vid att springa och min kropp i övrigt på att hålla ut och stå ut med smärtan (som brukar infinna sig efter dryga 3,5 mil... det är lugnt! Vill ni hålla koll på mg och mina tider så går det bra, via SMS kan man få mina aktuella tider tack vare ett litet chip som jag kommer att ha på foten, tyvärr kostar det 25 kronor att beställa, men då får man mina mellantider vid 1, 2 och 3 mil samt start och målgångstider direkt efter att jag passerat dem! Är ni intresserade så skickar ni ett SMS med texten: "SM 5981" till nummer: 72700 . OBS! SMS'et kan skickas tidigast nu på måndag den sjunde maj!

Tillfälliga förbindelser, ska jag vara brutalärlig så har jag aldrig haft en tillfällig förbindelse med en kvinna, trist, men nåja... så blir det ibland. Under de tre gånger jag sprungit Marathon har jag haft "tillfälliga förbindelser" med fransmän och tyskar utmed banan, vi har kutat sida vid sida några kilometer och peppat varandra, ganska trevligt - när man kutar med värk typ överallt så gillar man att höra saker som "Zut alors! It'z abot pein!" eller: "Scheize godt!" (ursäkta stavningen). Förra årets Marathon så sprang jag i mål tillsammans med en tysk som tog min hand och höjde den tillsammans med sin egen de sista hundra metrarna, en helt okänd människa liksom! Det ger en socialt inducerad endorfinkick utan dess like!

Men ja... Marathon är kul, man får känna att man lever och trots kramp och värk överallt när man gå i mål så känns det bra!

Till sist...

Det där med mail man skriver som folk inte ens bemödar sig med att skriva två rader tillbaka och åtminstone skriva att de har mycket att göra just nu och inte hinner svara eller att de helt enkelt inte vill ha någon kontakt med en eller... något. Att ignorera ett personligt mail är bara så jävla dålig stil anser jag! Visst, jag är kanske inte guds bästa barn, jag blir ibland väldigt sen med att svara på mail och tidigare i mitt liv så har jag själv kanske någon gång struntat i att svara, men jag tycker fortfarande att det är så ohövligt och ignorant att jag blir förbannad bara jag tänker på det!

Sedan vet jag...

Att många tycker om mig, men de flesta tar mig inte på allvar - när det verkligen gäller så litar folk inte på mig alls, jag märker sådant när det händer, att synas men inte höras, det är lite jobbigt, även om jag efter snart 31 år har vant mig. Man vill gärna vara med och tycka syn om "stackars lilla mig", man vill ta hand om mig, se på TV med mig, laga mat åt mig... Men det är inte lika populärt att vara med i något där jag har en aktiv roll, som t.ex. när jag sjunger eller att åka bil genom Europa med mig. Jag har som sagt tagit mig den rollen som jag har fått genom åren så att numera så är det kanske självförvållat att jag har denna roll, det jobbiga är att denna roll gör att ifall någon ber mig om något där jag faktiskt har chansen att visa något så kan rollen jag ger mig själv göra att jag presterar kanske 40% av vad jag egentligen klarar av - jag misslyckas och rollen stärks ytterligare.

Jag får se över...

...mitt kontaktnät, okej, jag kan förstå att det kan vara svårt att få med folk på en bilresa genom Europa, men att varken lyckas med detta eller att få någon man känner komma på Valborgsfirandet där man själv sjunger... då har man någonstans misslyckats. Jag menar inte att på något sätt klandra de vänner jag har, ni är underbara, men jag har ju misslyckats endera med att övertyga de släktingar/vänner jag tillfrågade och/eller att ha goda kontakter med tillräckligt många människor så att åtminstone någon hade kunnat komma.

Sedan inser jag (och har så gjort ett bra tag nu) att allt detta beror allena på mig, jag är lite halvnördig, kan vara ganska jobbig när jag pratar så att man oftast inte orkart lyssna på mig. Jag är dock optimist, jag ska bli bättre, jag ska försöka och försöka tills jag kanske en dag lyckas vara såsom andra vill att jag ska vara!

Efterlysning!

Vad ska jag göra i sommar? Förra sommaren tänkte jag bila i Europa, det föll på att ingen ville följa med - ensam åker jag inte! Nu frågar jag du som läser: har du lust att hänga med under ett par veckor i sommar? Runt midsommar har jag min semester, så du missar midsommarstången, öl, sill och nubbe lär vi kunna greja ändå! Det jag efterlyser är alltså 1-3 personer som helst har körkort, förra sommaren räknade jag ut ungefärlig kostnad för en resa, bränslet går på dryga 6000:- (då har jag tagit i ordentligt och räknat på en lång resa på många olika ställen - jag menar alltså: Wien, Milano, Nice, Barcelona, Paris, Amsterdam..., dessutom röknar jag på ett överlag högt bensinpris) delat på några stycken blir det inte så farligt, boende går på dryga 200:- per person och natt om man räknar med några nätter på camping och några nätter i städer på "Bed & Breakfast". Räknat på två personer blir det alltså högst 5400 per person för resor och logi, tillkommer gör matkostnader, mm. min gissning är att resan i sin helhet inte går på en krona mer än 8000:- om man är två. Visst charter ÄR billigare och bekvämare, men där besöker man ETT ställe, bilar man så ser man HELA Europa! Vidare så kan man verkligen framföra en bil längs med Champs Elysses... Kom igen nu! Blir vi fyra så kan kostnaden LÄTT krympas till 6000:- per skalle! Ni känner mig inte? Okej, men ta och lär känna mig innan sommaren, några bira, lite snicksnack och annat förtroligt så kommer vi komma SÅ bra överens sedan! Kan ni inte själva så kan ni kanske rekommendera en kompis eller något...?

Nobben

Nu har jag blivit nobbad x2 de senaste tre dagarna, så att ni vet. Nu ska jag titta lite på film, imorgon ska jag dela ut Rättvisemärkt-rosor på Djurgården, jag har en del ommöblering kvar i lägenheten och jag måste börja arbeta på mitt föredrag som ni ju alla vet måste bli "fucking spectacular". Så att ni vet.

/ Den som ska se ljust på framtiden åtminstone 98% av tiden från och med nu!

Det händer grejer!

Idag blev det klart: om ca. en månad så kommer jag att hålla föredrag om Rättvisemärkt för sex stycken riktigt höga chefer inom COOP, nej, inte vd och styrelseordförande, men däremot personalchef och några enhetschefer inom logistik. Sköter jag korten rätt så kan jag få hålla fler föredrag, man ska inte drömma för mycket, men det känns som om det ena kan leda till det andra när man får en halvtimme på sig att visa vad man går för. Nu är det rigorös planering som gäller, godkänt duger inte, bra duger inte, mycket braq duger inte heller - det måste vara världsklass, det ska jag se till att det blir, fast den här helgen kommer bestå av en massa ideellt arbete så jag måste sova ett par timmar nu. På återhörande!

/ Mikael

No more "Mr. Nice guy"!

Inte innan den här kvällen är till ända ialllafall, varför? Vet inte, känner mig inte särskilt förbannad över något, saker och ting känns faktiskt bättre än normalt, känner bara för att vräka ur mig lite smörja - svårare än så är det inte. Here we go:

Var inne i stan idag och märkte av alla jävla mongon som stressar fram på en hårt trafikerad innerstadsgata där det finns fullt av gående som om man var ett jävla utryckningsfordon, tutar på varenda fordon som håller laglig hastighet och därmed stoppar deras framfart - seriöst, råkade tandläkaren lobotomera er när ni var på besök där igår? På nätterna är det ännu värre, dock handlar det nattetid mest om taxibögar med sina mörkblåa eller gula V70's. En fråga till er med: sitter det en uppåtriktad dildo mitt på förarsätet som gör er så förbaskat alerta eller använde ni fjädern som sitter undergaspedalen till att försöka bygga om er lilla ungkarlsbädd till en Hästens eller? Mitt recept: mindre övertid, mer ansvar. Sedan alla jävla rattfyllon, har som tur är inte råkat ut något, men bara så att ni vet, pumpen vid macken som det står "E85" på är till för vissa bilars bränsletank - inget annat. Vissa cyklister och mopedister borde det också göras en utredning på om deras psykiska hälsa. Sedan finns det en massa andra också som kanske inte nödvändigtvis beter sig som psykfall i trafiken men ändå... en massa jävla typer: ignoranta människor, patroniserande människor och fanskap. Det enda rätta vore att bunta... eh... det jag menar är att ni allihopa har långa tånaglar och inte tvättar fötterna ofta, ni biter på tånaglarna för att på ett smidigt sätt förtära dem, särskilt gillar ni det där brunsvarta grejset som ansamlas under dem - ni borde skämmas!

De där 10-15 första procenten!

Visst är de irriterande? Upptäckte dem senast ikväll när jag var ute och sprang, de 10-15 första procentetn var ett jävla aber, sedan blev det kul - endorfinerna gjorde sitt antar jag. Men att den där första delen är en sådan pina gör ofta att man gör allt för att slippa komma iväg överhuvudtaget. Samma sak på jobbet, när man ska plocka en kundorder på 90 minuter så går tiden med snigelfart de första 15-20 minutrarna, sedan rullar det på. Ja, bara man kommer ihåg det så fixar man nog det mesta, man måste övervinna de första 15% av uppgiften, sedan behöver man knappt ens anstränga sig för att greja de sista 85...

Har övervunnit 15% gånger ganska många "måsten" de senaste dagarna, de goda nyheterna är alltså att jag hunnit med mycket, de dåliga nyheterna är att det är förb*skat mycket kvar.

Därför ska jag sova nu, jag kommer igång med bloggandet och kommenterandet snart... ...snart... jag är tacksam för att ni fortfarande finns där, ni som läser min blogg, snälla ni, tro mig, jag ska inte göra er besvikna! Jag ska bara sova lite först och dona lite, stryka de där dukarna, röja bland alla papper, ta tag i deklarationerna, möblera om i vardagsrummet och gästrummet, plantera om blommorna och läsa in mig på lite saker jag måste kunna... sedan så!

Vi hörs!

/ Mikael

Jävlariminlåda...

...det blev ett blogginlägg idag - som jag hade lovat.

Bra va? :)