tisdag, november 07, 2006

Armbågar och måsten

Blä för den där kvällskursen, jag har så mycket att göra nu och så måste jag även göra en uppgift till en dum kvällskurs på Universitetet! Jag VILL INTE! Vet inte ens om jag vill arbeta med det jag lär mig, jag är alltså utbildad Miljö- och hälsoskyddsinspektör, jag har inte hittat jobb inom detta område ännu så jag jobbar f.n. på COOP's lager i Bro, för att bredda mig och kanske kunna få ett roligare jobb så läser jag nu en påbyggnad till min utbildning på vissa kvällar och helger. Det jag lär mig är livsmedelssäkerhet, det man gör inom detta område är i princip att kolla att restaurangerna sköter sig och inte är snuskiga, fast jag vet ärligt talat inte vilket som är roligast utav att vara terminalarbetare i Bro och att inspektera restauranger... eller, visst, det kanske är lite trevligare att vara livsmedelsinspektör, men det är ju inte säkert att jag får jobba med det ÄVEN om jag går klart den här urtråkiga kursen, det enda jag vet säkert är att den stressar mig och att den tar några av mina så värdefulla helger! Men ännu så länge går jag kursen, känns dumt att hoppa av nu, det är väl bara att bita ihop antar jag... ett jobbigt "måste" jag har, det ska bli så skönt i januari när kursen är klar!

Armbågar har jag funderat över idag - jag kom fram till följande: de är till för att kunna böja på armarna ENBART, vissa vässar den frenetiskt varje morgon och slår sig fram genom livet med dem - patetiskt. Kan ni inte förstå detta, de är till för att böja på armarna så att man kan hjälpa andra, tack vare att vi hjälper varandra så har vi kommit så långt som vi har idag. Jag vet att vissa tycker att det är jag som är patetisk, många av dem med vassa armbågar har kommit längrte än mig, har bättre jobb, mer pengar, större bekantskapskrets och är troligen också mer älskade - men en sak har de också: en ganska enkel livsåskådning... för vissa av oss går livet ut på mer än att dricka champagne, ha sex och trycka ner andra, en del av oss kan få kickar av att se andra må bra - utan att vi nödvändigtvis får någon cred för det - konstigt va?

Mina armbågar är såpass trubbiga att de inte ens skulle kunna slå hål på en vägg gjord i rispapp, det är jag innerligt tacksam för, de får så mycket bättre rörlighet då.

4 kommentarer:

Andreas sa...

Det är inte armbågarna som tar dig framåt i livet, det är inställningen my man.

Attitude.

Vitt skilda saker.

Mikael sa...

"Armbågarna" är en slags attityd, antingen lever man meed övertygelsen att man vill komma fram i livet, men ändå bete sig på ett sätt som inte missgynnar någon annan - eller så tar man sig framåt med armbågarna i den fasta övertygelsen att det är ens rätt att göra så, vissa brukar också skylla ifrån sig och säga att detta är det enda sättet att ta sig fram. Eller att ens armbågar... "vaddå armbågar, jag visar bara lite attityd!" Inget vidare attityd om du frågar mig. Har sett en del på jobbet med spetsiga armbågar, fast de kommer kanske inte komma så långt här i livet...

I det första fallet funkar det med trubbiga, men rörliga armbågar så att man kan VISA vad man går för, i det andra fallet bör de vara spetsiga.

Babushka sa...

Okej...men en ska har du fått om bakfoten (bakom armbågen?).

Sex bör icke på ett generaliserande sätt sammankopplas med negativa företeelser eller en negativ inställning till livet.

Sex är jävligt bra när det är bra.

Jag har en sjysst inställnng till livet och mina medmänniskor OCH ett par hälsosamt vassa armbågar för att hitta en plats åt även mig och mota bort de onda.

Andreas sa...

När jag läser det igen blir jag än mer fundersam.

Hur hänger en företagsam inställning ihop med att gilla t ex sex och framgång?

Och att man skulle vara mer älskad av andra för att man använder sig av vassa armbågar? Var finns logiken i det?

Det behövs en ordentlig förklaring av logiken där och hur det hänger ihop.